Totalt hade JGJ runt 100 godsvagnar, ett ansenligt antal för en liten järnväg. Här går vi igenom vagnstyperna var och en för sig.

JGJ Litt DFo

Enda vagnen i sitt slag vid JGJ, en kombinerad post och (res-)godsfinka Litt DGo med nummer 27. Vagnen tillverkades av Vabis och levererades till JGJ 1894. Vagnen har också ibland angetts som littera DFo. Men enligt bild var märkningen DG(o).
Vagnen var färglatt målad med gul postkupe, JGJs gröna färg på godsavdelning och ramverk samt svarta detaljer och märkning.

Brev som postades på vagnen, eller vid postkontoren vid JGJs stationer, blev poststämplade med JGJ stämplar.

JGJ Litt Fo/Go

De täckta godsvagnarna hos JGJ har littera Fo eller Go, det varierar lite i olika källor. Vad den faktiska skillnaden mellan en Fo (Resgods) och Go (godsvagn) känner vi inte till, troligen är det detaljer i inredningen som möjligen kan skilja. Det som skiljer mellan vagnarna är antalet plattformar, tidiga vagnar hade öppna plattformar i båda ändar som Nr 22 på bilden ovan.

Senare dök det upp vagnar där ena plattformen var inbyggd som godsutrymme, troligen utfört vid JGJs egen verkstad, man byggde in ena plattformen för att öka lastkapaciteten.

De sist beställda vagnarna hade inga plattformar alls utan var helt utförda som täckta godsvagnar. Eftersom de var helt täckta var sannolikt samtliga utan broms.

Vissa av de täckta godsvagnarna hade en liten konduktörskupe och även en klosett med ingång från plattformen. Se bild på JGJ Nr 22 ovan.

JGJ fick följande leveranser av täckta boggigodsvagnar:

• 1893 VABIS – 4 st vagnar Nr 21 – 24, samtliga med skruvbroms på ”tvenne hjulpar”
• 1894 VABIS – 2 st vagnar Nr 25 och 26 med skruvbroms på samtliga axlar
• 1912 Södertelge V – 2 st vagnar Nr 28 och 29
• 1914 Södertelge V – 1 st vagn Nr 30

Notera att det är ett hopp i listan, Nr 27 var upptaget av Litt DGo enligt ovan.

JGJ Litt IKN

Bland de första vagnar som beställdes av JGJ fanns 6 st Litt IKN. De levererades 1894 och blev godkända för trafik enligt ett protokoll daterat 9 april 1894. Vagnarna hade nummer 101-106 varav tre stycken, 104-106, var utrustade med skruvbroms.
Vagnarna var målade i JGJs gröna färg med svarta detaljer och märkning.

Litterat anger att vagnarna var en kombination av lådvagn (littera I), Vagn med svängel (littera K) och flakvagn (litter N). Vagnarnas sidor och svänglar var avtagbara så vagnen kunde anpassas till lämpligt användningsområde. Detta var de enda två-axliga vagnar som fanns på JGJ och fick aldrig några efterföljare.

JGJ Litt Mo

Dessa 14 vagnar var de första som JGJ införskaffade som grusvagnar vid järnvägsbygget redan 1893, se bild ovan. Då bedömdes vagnarna av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen som ”ej användbara i trafiktåg” och de fick aldrig någon numrering vid JGJ. Det är oklart vem som har tillverkat vagnarna men de är byggda på boggier som var inköpta från Tyskland via W Sonesson i Malmö.

När järnvägen blev klar till Vireda hade vagnarna inget användningsområde och användes troligen sparsamt. Men frakterna av kol, koks och gjutsand till Huskvarna AB krävde vagnar och 1904 togs 8 st vagnar on på JGJs egen verkstad och byggdes om så de kunde användas i trafiktåg. Främst verkar det har rört sig om att de fick nya koppel och buffertar, s.k. draginrättning.

Av de 8 vagnarna blir 7 st godkända som grusvagnar med litt Mo Nr 151-157 för användning i trafiken. Den åttonde vagnen får ett plant flak och blir Litt NNo Nr 150, se nedan.

Resterande grusvagnar byggs om till Litt Mo på samma sätt under 1907 och kom i trafik med nummer 158-163.

JGJ Litt No

Det största antalet vagnar som JGJ hade var öppna boggieflakvagnar med Litt No. Det gjordes flera inköp av denna sort från flera tillverkare. Vagnarna målades ursrpungligen i JGJs gröna färg med svarta detlajer och märkning. Vid senare revisioner målades vagnarna om i den vanliga brunröda godsvagnsfärgen, märkningen gjordes då i vitt.

Vagnsinköpen gjordes enligt nedanstående lista:

• 1893 VABIS – 6 st vagnar Nr 51-56 varav 53-56 med skruvbroms på två axlar
• 1894 VABIS – 4 st vagnar Nr 57-60 med skruvbroms på samtliga axlar
• 1899 HJO Mek V – 6 st vagnar Nr 61-66
• 1899 VABIS – 10 st vagnar Nr 67-76, varav 67-69 med skruvbroms.
• 1902 Södertelge V – 10 st vagnar Nr 77-86 varav 82-86 med skruvbroms
• 1904 Södertelge V – 6 st vagnar Nr 87-92
• 1907 Södertelge V – 10 st vagnar Nr 41-50 varav 41-43 med skruvbroms
• 1912 Södertelge V – 8 st vagnar Nr 93-100 varav 93-96 med skruvbroms
• 1914 Södertelge V – 9 st vagnar Nr 107-115 varav 107 och 108 med skruvbroms

Som synes i listan köptes ett stort antal vagnar och trots att man hade numrerat den första Litt No vagnen till Nr 50 och sen gjorde ett rejält hopp till Litt IKN Nr 101 så blev antalet No vagnar så stort att man fick hoppa runt i nummerserien för att få ihop nummer till alla vagnar. Totalt blir detta 69 st Litt No hos JGJ, ett imponerande antal för en liten järnväg med 600 mm spårvidd och troligen den vanligaste 600 mm vagnen förekommande i Sverige.

Vissa av JGJs No vagnar byggdes om till täckta vagnar för kombinerad person/godstrafik, så kallade ”Sysmaskinsvagnar”. Namnet fick de då de användes för frakter från Huskvarna AB med avskärmade fönsteröppningar under vintertid. Sommartid gick de som öppna personvagnar med möjlighet att dra för gardiner för fönsteröppningarna om det var dåligt väder. Läs mer om dessa vagnar under Personvagnar.

JGJ Litt NNo

Detta är en särling, det fanns endast en vagn med litt NNo hos JGJ och den fick nummer 150. Vagnen byggdes 1904 som en ”Virkesvagn utan väggar” vid JGJs egen verkstadbaserat på en av grusvagnarna som köptes in vid byggandet av järnvägen. Vagnen finns inte med på någon känd bild men ovan är det mycket möjligt vagn 150 som visas, dock skyms numret effektivt av personen på bilden.

JGJ NNo150 anges ha haft följande data/dimensioner:

• Längd 5 m
• Bredd 1.6 m
• Boggieavstånd 3 m
• Axelavstånd i boggie 0.75 m
• Korgens längd över gavlar 5 m
• Vikt 2.7 ton
• Lastar 8 ton
• Golvyta 8 kvadratmeter
• Rörstolpar

---

Åter till: Lok och vagnar